Skönt!

Efter ett par dagars stillasittande fick jag äntligen röra på mig för fullt, så himla roligt! Nytt aerobicspass, gick väl sådär, men det var ju första gången så det ordnar upp sig :) Tråkigt är dock att det finns vissa som går dit och sen bara står och fjantar sig och är ivägen för alla oss andra som faktiskt tycker att det är roligt och vill ta ut svängarna. Om man ändå bara ska fnittra, stå still, kommentera o.s.v., kan man inte bara stanna hemma då? Bara en liten tanke...bittert av mig, eller hur?! Haha
Nu skriker snyggingen från köket att maten är klar så jag ska väl gå och slänga i mig lite middag innan det är dags att sova.

Shoppingtime

Efter en högst lyckad kväll igår vaknade vi upp till en solig mysmorgon. Åt frukost och sen bar det av till Täby. Jag letade efter en väska men det fanns faan inte en enda snygg någon stans. Istället slutade det med att jag handlade ett gäng kläder till syrran...kunde inte låta bli :) Två par jeans och en skjorta blev det, jättefina tycker jag!
Nu är jag nyligen hemkommen och har precis varit ute på en kortis med vovvan. Nu är det dags för lite mat i magen, sen får vi se var dagen leder mig.

7 hål utan nytta

Igår var jag på jobbet tidigare än vad som borde vara lagligt. Fick ju å andra sidan gå hem kvart i 10 så jag ska inte klaga. Bestämde mig dock för att slå slag i saken och faktiskt släpa mig iväg till sjukan. Husläkaren tog lite tester och konstaterade att hon inte kunde hjälpa mig med det här, således fick jag en remiss till akuten på DS. Hon trodde inte att det var någon större fara men ville utesluta en eventuell propp i lungan. Där inne konstaterade man att allt lät bra och att jag faktiskt syresatte mig bättre än vad de flesta gör. Trots det var de bekymrade över smärtan och ansåg att lungröntgen var en nödvändighet. De tog en del blodprover och det resulterade i två stick, ett i varje arm, jag är ju inte direkt känd för att vara en lättstucken patient ;) Efter en vanlig röntgen bestämdes det att ytterligare en skulle göras. För att den skulle kunna göras skulle en isotop sprutas in i mig och det var nu det roliga började. Det GICK INTE! Sköterskan var helt fantastiskt duktig, men vad hjälper det när mina blodkärl inte behagar uppföra sig?! De går sönder eller glider undan eller beter sig bara allmänt dumt. Så när hon stuckit mig 4 gånger gav hon tillslut upp och ringde på narkosen. De lyckades med bara ett stick även om de höll på i säkert 5 minuter för att få till det sticket. Slog på handen, stack och flyttade runt nålen en bra stund sen trodde de att det skulle funka men det gjorde det inte så då fick de flytta nålen igen, sen, SEN äntligen funkade det. Då var det bara dags för att ligga i en trång röntgenmaskin. Säger bara det stick mig gärna hur många gånger som helst men tryck inte in mig i trånga små utrymmen det tycke rjag inte är riktigt snällt. Slutligen fick jag dock beskedet att det var ingen blodpropp, de kunde inte säga vad det var, men ansåg inte att det var något som var akut farligt i alla fall. Jag fick således åka hem igen med armar som såg ut som ett såll utan att ha fått något svar på vad som var problemet...
Idag mår jag väl lite bättre, nu vet jag ju i alla fall att även om jag upplever det som om jag inte får ordentligt med luft så får jag det, vilket är skönt att veta. Bara jag låter bli att djupandas slipper jag även smärtan. Så jag tänkte ta en ledig helg, inget jobb, inget gym, ingen stress... Så nu blir det soffläge tills i eftermiddag, då ska vi roa oss med att sörpla kräftor och avnjuta en eller annan öl :) Underbart!

Massa läsande

Den här kursen kräver så fruktansvärt mycket läsande. 5 böcker och 10 artiklar som ska läsas på lite drygt 3 veckor... En del mer intressant än annat. Idag har jag dock haft turen att ligga begravd i en av de mycket intressanta böckerna Kunskapssociologi - Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Än är den dock inte utläst och kvällen blir nog lång, men jag ska upp 04.20 imorgon bitti så jag får väl se hur länge jag orkar.
Var på gymmet en snabbis oxå. Det kändes bra idag, springande börjar gå över förväntan. Speciellt med tanke på att jag fått tillbaka min "andnöd" vilket inte glädjer mig ett enda j*vla dugg. Hoppas det ger sig snart för jag vill verkligen inte behöva gå till tant doktorn!
Nu blir det en snabb dusch sen ner i lopplådan och läsa tills ögonen ger upp för dagen.

Så ringde det på dörren...

Lagom trött och smått irriterad redan som det var blev jag knappast gladare när dörrklockan ringde och jag var tvungen att masa mig till dörren. Muttrande undrade jag vem faan det var som kom och störde nu, jag väntade ingen. När jag öppnade dörren stod mannen med stort M där med den vackraste av rosor...jag smällte direkt :) Jag tillhör egentligen inte den kategorin människor som anser att blommor och andra små prylar är något som är vettigt att hålla på och köpa till varandra hela tiden. Spara pengarna och ge varandra kärlek i stället, typ. Men det var det oväntade och den fina omtanken som gjorde mig så bubblig av lycka. Tack hjärtat!

Jaha, då har man åkt dit då

Ja. Tydligen. Har fram till nu ansett det högst otroligt att jag någonsin skulle skaffa en blogg, trots att jag egentligen älskar att skriva. Men man ska ju tydligen aldrig säga aldrig. Däremot tror jag trots allt att det kanske inte riktigt är meningen att jag ska ge mig in på detta. Skulle just börja då jag insåg att jag snart behövde ladda datorn och i samma ögonblick började det åska :) Strömmen räckte dock till för att starta upp bloggen i alla fall så nu återstår bara att se hur aktiv jag blir här.